Supgränd o Apgränd:

Ystad kloster skymtar därborta.

Apgränd - vår lilla favoritgata där vi bor.

Teatergränd. Ystads vackra teater i bakgrunden. Där är det ALLTID aktiviteter.

Man kan ju inte annat än älska alla dessa vackra små gatuhus.

Ale Stenar. Mäktigt ställe.

Tid till eftertanke.

Tid till meditation.

Tid till kontemplation.

Det har jag när det har blivit mörkt.

Jag och Balder vandrar runt i Ystads gränder.

Han pinkar på lyktstolpar. Det gör inte jag.

Jag går bara med och njuter.

Och njuter. Och njuter. Och njuter.

Det är ju fantastiskt att få gå här bland alla

vindlande trånga sneda och vingliga gränder.

Jag tror inte de inbitna Ystadborna själva inser

vilken vacker saga deras stad är. Allt är nästan

löjligt pittoreskt och ibland undrar jag om det

verkligen är på riktigt. Bor vi verkligen här nu.

I denna gudagåva till pärla!

Jag vandrar runt i idyllen på kvällarna och läser

på fina skyltar helt osannolika gatunamn som:

Supgränd, Sladdergatan, Apgränd, Lurendrejaregränd, Piparegränd,

Svartgränd, Häxgången, Bästebrorsgränd, Snedgränd, Kikaregränd

och en massa andra underbara och  härliga namn. Jag ryser lite när

jag läser alla fyndiga ord. Gatunamn som härstammar från 1600 - 1700-talet. 

Små sneda hus och vindlande gränder som alla är omhändertagna med den 

största kärlek av dess ägare.

Och mitt i allt det här vackra bor vi. 

Varför bodde vi inte här för många år sedan?

Varför väntade vi så länge?

Varför kommer klokheten med åren?