Kåta Karlar:

Periskop, eller kanske en erigerad vägvisare?

Jamen finns de inte överallt?

De där som går genom

livet med periskopet först.

Som något slags vägvisare här i livet.

Jag ska minsann berätta för er (i förtroende)

om en av de där kåtbockarna som låter

sig styras av sitt rackarns skinnperiskop.

Jag har – alltså nu måste jag ju linda in det

här rätt rejält – jag vill ju inte hänga ut någon.

Men alltså; ja, jag känner någon. Kanske är det än väninna till mig,

kanske är det en vän från förr eller kanske är det bara en kvinna

jag känner. Hur som helst.

Hennes pappa handlar det här om. Han är gift. Vi var på en stor tillställning.

Ja alltså, inte han och jag. Utan jag var där. Och han var där. Han var där med

sin fru. Det var lite vin och lite PartyParty i största allmänhet på den där jättefesten.

Så kommer han – min väns far (eller hur det nu var).

Han kommer och han bjuder upp mig. Så dansar vi en stund.

Jag känner hans periskop jävligt tydligt genom hans kostymbyxor.

Så drar han mig hårt intill sig och viskar med

vad som väl ska föreställa en sexig och hes basröst:

-         Du är allt en riktig liten fresterska du!

-         …Öh?

Jamen fy fasiken för kåta karlar!

Vad tänkte han? Och varför SA jag ingenting vettigt?

Hade det här hänt på vanliga krogen så hade jag lätt slunkit

ur greppet och hanterat det hela snyggt. Alltså på krogen hör

det ju lite till. Jamen ni vet, att man blir lite flörtad med.

Där är man lite beredd på att sånt kan hända. Där har man svar på tal.

För man vet att det liksom lite hör till spelets regler där på krogen.

Men där, med den där mannen som var pappa till…

Jag fattar inte vad det var jag utstrålade som fick

honom att tro att jag skulle gå igång på honom.

Men han är den där översittartypen.

Chef/företagsledare/van-att-få-som-han-vill-typen.

Ni vet, en sån som har en fru som när han säger;

Hoppa så hoppar den stackars frun.

Och vad trodde han:

Att JAG skulle hoppa jag med?

Han måste ju vara dum på riktigt. Så väl känner han mig.

Jag är ingen jädra cirkushäst som han kan daska i ändan

och få att hoppa hur som helst.

Nä, det är ju det jag säger.

En del periskopägare använder verkligen sina attiraljer

som någon slags vägvisare eller kompass genom livet.

Huvudet verkar de ha till annat.

Ps.

Jag träffade honom en tid efter det här. Jag tittade honom stint rätt i ögonen.

Jag såg hans skam där en kort sekund. Innan han dolde den igen.