Singelliv o Skitiga Spisar:

Det är nån slags pervers njutning.

När man liksom bara släpper allt.

När man inte ens pallar torka av spisen 

från den sista lagade måltiden.

När man bara skrapar av det 

värsta nästa gång man ska laga nåt.

Så att man kan ställa dit en kastrull 

och koka thevatten eller nåt.

Jag skrapar bara av spisen nu för att jag inte gillar

lukten av fastbränd mat som äckelosar sig på spisen.

Det blir nån slags Rendez Vous-känsla

det där med det sunkiga levernet just nu.

En: Ja-just-det-nu-minns-jag-känsla

från tiden när man levde singel- krog och nattsuddarliv.

Ja, jag har ju gjort det. Levt som singel.

Sprungit på krogen i för höga klackar och för korta kjolar.

Vinglat runt med ett vinglas i ena handen och vaknat på fel ställe.

Och lovat mig själv att aldrig mer.

Såna minnen och tankar kom upp nu

när jag skrapade av värsta skiten från spisen.

Jisses liksom, vid de mest oväntade tillfällen

kommer det flashbacks från ett annat liv.

Ett annat ganska kul liv.

Ett annat ganska vilt liv.

Jag är rätt glad över min dåliga moral. Ändå.

Det är ju den som har gett mig alla dessa roliga minnen.