Jag Tröttnar Så Fort:

Det är VÄLDIGT rörigt i vår lilla trädgård just nu.

För att inte säga TOTALT KAOS!

Men det kommer ju bli så fint när den infärgade putsen är på plats. 

Och när stenläggarna varit här. Och när trädgårdsarkitekterna gjort sitt! Weeehee!!

Så nu bara väntar jag. Och väntar. Och väntar. 

På HANTVERKARE som lever i en egen tidszon.

Man ska aldrig säga aldrig. 

Men jag ska aldrig mer rusta eller bygga 

ett endaste litet ynka hus till i hela mitt liv. 

Vi har rustat och byggt mer än de flesta.

Hus nummer 1:

En 198 kvm rosa sekelskiftesvilla.

Adressen var Hasselstigen och det var i ett annat liv. Där fanns kakelugn, öppen spis, dubbeldörrar, blyinfattade fönster och härliga punchverandor. Vi köpte det av en prästfamilj. Vi sålde det till en ny prästfamilj. Det var bara vi själva som var ogudaktiga och satte lite syndigt leverne i väggarna på kåken. Ja, lite sådär så huset fick uppleva lite rajtan tajtan innan vi drog vidare. Sånt är vi duktiga på. Totalrenovering gjordes ialla fall där.

Provat på. Avklarat. Tråkigt.

Hus nummer 2:

En arkitektritad villa i sten i Malmö. Det byggde vi från grunden. Vi var med och ritade och valde allt från dörrhandtag till toastolar och trädgårdssten. Vitt, modernt. Stora öppna ytor. Provat på. Avklarat. Tråkigt.

Hus nummer 3:

En liten ynka rödmålad stuga på 50 kvm. Liggandes på landet i Vellinge. En mil från Malmö. Ett endaste litet pytte sovrum. Ett litet pyttekök. En liten pytte glasveranda. En liten pytte gjutjärnskamin. Där bodde vi fyra personer i sex månader. Ja, ok fem personer då, eftersom jag lyckades bli gravid mitt i röran också. Ett underbart litet hus. Tänker på det lilla huset än. Provat på. Avklarat. Tråkigt. (Fast lite mysigt).

Hus nummer 4:

En gård på över 500 kvm. Samt tre uthyrningslägenheter på det. Det gav feta inkomster till min plånka varje månad. Gården låg i fiiina Vellinge kommun. Vi trivdes aldrig där. Vi ritade huset själva. Jag var projektledare. Över 19 stycken byggkillar. El, vvs, krångel, förseningar, skit och drit. Tomten var nästan 10 000 kvm. Trädgårdsarkitekter och allt skit som måste ordnas med. Fontäner och pooler. Jag orkar inte rada upp allt skit vi tyckte att vi behövde där. Vi provade allt. Vi köpte allt. Vi behövde inget av allt. Provat på. Avklarat. Tråkigt.

Hus nummer 5:

Back to basic känns det som. 350 kvm väldigt charmigt gatuhus. För första gången är jag förälskad. Jag tycker om det här huset. Det här huset tycker om mig. Det är något med känslan här som inte har funnits på de andra ställena. Svårt att förklara. Jag tror kanske det kan kallas kärlek. Jaja, det är totalrenovering här också såklart. Kök, badrum samt alla andra rum också. En ny fasad och anlägga ny trädgård. Men allt går ändå lättare nu. Nu när det är lite kärlek med.