Ett Perfekt Liv?:

Jag tänker på såna där som

har ordning på allt i sina liv.

Alltså verkligen på ALLT!

Även på sånt som är helt oväsentligt att ha ordning på.

Det har de ÄNDÅ en helt galen och orimlig ordning på.

En sån äckligt stiff ordningsparagrafryttare har jag också varit.

Joru, det skulle man kanske inte kunna tro!

Men förut, innan jag funderade på vad som var viktigt här i världen

och vad jag skulle lägga min energi och min tid på, då hade jag minutiös

ordning på precis allt. Innan jag hade fattat meningen med livet alltså!

Då såg mitt liv mer ut så här:

- Jag hade kaffekopparna på perfekta rader. Med handtagen åt samma håll, såklart. Och Gud

   nåde den som hade mage att inte ställa tillbaka en kopp åt rätt håll liksom.

- Jag hade vita t-tröjor i en hög i garderoben, grå i en annan hög och färgade

   i en tredje liten perfekt trave.

- Jag tyckte det var väldigt viktigt att jag VEK – jo, det är sant, att jag vek mina trosor innan

   jag placerade dem i färgordning i min perfekt stylade underklädeslåda.

Jag hade ALLTID inköpslistor med mig till affären. Såna listor som tog onödigt

lång tid att skriva. Jag kunde till och med skriva OM den där listan om den inte var

tillräckligt snyggt textad?! Jo, jag vet det är inte friskt men det är tyvärr helt

sant.

Sen hade jag alltid en fint och prydligt skriven packlista inför varje resa som

skulle göras. På den tiden reste jag betydligt mindre än jag gör idag, och jag hade

därför mindre resvana, vilket kanske kan ursäkta mina tokerier lite.

Men att jag bara VALDE att lägga min tid på såna saker gör mig lite beklämd.

Vad hade jag mer för tokerier för mig? Jo, just det:

- Jag bäddade alltid rent i sängen på vissa datum.

- Jag tvättade alltid på torsdagar i den mån jag hann.

- Jag hade böckerna i bokstavsordning i hyllorna. Man kan ju undra VARFÖR?

Om den här galenskapen hade fortsatt så hade jag säkert

kalkat av kaffebryggaren på vissa bestämda datum också.

Fattar ni vad TID och fattar ni vad ENERGI

jag valde att lägga på helt oväsentliga saker!

Idag när jag hör om människor som gör sånt så tycker jag lite synd om dem.

Jag säger dock aldrig något. Man ska akta sig för att ge råd till folk som inte har bett om det. Det har jag OCKSÅ lärt mig på resans gång. Den resan som kallas livet. Vissa saker måste människor liksom komma underfund med helt själva.

Kanske känner en del att de måste ha någon slags struktur i sitt liv. Kanske mår de inte helt bra. Kanske är det ett sätt att hålla sig på banan liksom. Vad vet jag.

Nu är det ju inte så att jag dräller runt helt okontrollerat här i världen. Men jag har liksom slappnat av. För saker ordnar sig faktiskt ändå.

Jag kan bara prata för egen del.

Men:

- Mitt liv är bra mycket roligare idag.

- Mitt liv är bra mycket spontanare idag.

- Mitt liv är bra mycket mer och härligt oorganiserat idag.

För det är ju det som ÄR livet.

Det GÅR inte att planera allt.

Hur gärna man än skulle VILJA.

Jag är rätt säker på att om jag hade upprätthållit den här idén om att allt måste vara så jädra perfekt så hade jag haft en väldigt olycklig familj. Jag är också rätt säker på att vi bara hade haft sex på vissa bestämda dagar – för annars hade ju mitt fina och perfekta renbädderischema gått käpprätt åt helsike! Och sexet hade ju förstås alltid försiggåtts BARA i sängen och det hade såklart alltid BARA skett kvällen innan jag skulle bädda rent, och alltid…ja, men ni fattar så sjukt tråååkigt liv jag hade haft!

Jag är rätt säker på att resandet hade blivit tråkigare om allt vore så himla perfekt också. Vad gör väl det om man glömmer vissa saker liksom. Har du bara med dig pass, biljett och pengar och i mitt fall linser och glasögon så RÄCKER ju det! Allt annat kan man ju fixa. Och det är ju faktiskt lite kul när inte allt blir som man har planerat. Om man bara vågar slappna av lite.

Det händer något i huvet när man är lite skönt laidback. Prova ska ru se!

Om allt, ja precis allt blev enligt planerna då hade man ju kunnat strunta i hela resandet tänker jag. För det är ju de små ”felen” som gör hela upplevelsen. Ungefär som det där med att ha sex bara på kvällstid och bara under täcket och bara i sängen och bara… jamen Herregud så skittråkigt då kan man ju lika gärna bara vända rumpan till och somna istället.

Jag vill ha spontanitet, galenskap, initiativrikedom,

påhittighet ja, vad som helst som livar upp livet lite.

För V-A-R-D-A-G det har vi

väl alla så att det räcker!?