Pengar skapar oväntade bekymmer.
Jag blir ledsen då.
Jag blir sårad då.
Jag gråter lite då.
Det skaver i magen, det värker i hjärtat och ja, hela
själen gör ont av det här nya och oväntade bekymret.
Problem som jag aldrig kunde drömma om skulle hända
mig.
Jag kroknar och går på knäna av sorg och ledsnad över
hur
pengar kan ändra människors uppfattning.
Hur fina och älskade relationer mellan människor
får sig hårda törnar av pengars förbannelse.
Hur det blir obalans i relationer.
Hur missunnsamhet tar sig de mest besynnerliga vägar.
Jag är ju samma person som innan plånkan var fylld.
Det gör lika ont att bli sårad även om fickorna bågnar.
INGENTING har ju ändrats för MIG!
Jag försöker vakta både på hur jag beter mig, hur jag
behandlar
andra och på vad jag säger. Jag gör mitt allra bästa för att
vara
samma person som jag alltid har varit.
- Jag vill tro att jag lyckas ganska bra med det ändå.
- Jag vill tro att jag är samma person som jag alltid har
varit.
- Jag vill tro att jag vaktar på mig själv noga för att
fortsätta vara densamma.
Och ändå så har det hänt:
- Att jag får anklagelser riktade mot mig med vass röst.
- Att jag får hårda ordattacker nerkörda i halsen på mig.
- Att jag har blivit för fin för vissa saker.
- Att jag ser ner på andra.
Jag blir blank i ögonen och jag står där och försöker svälja
min gråt.
Jag står med gapande mun och med helt oförstående min. Jag
kan
inte för mitt liv kan begripa vad jag har gjort som retat
upp någon så
till den milda grad att jag måste få sådana sårande attacker
kastade
så hårt i mitt ansikte.
Jag vänder ut och in på mig själv i mina tankar.
Jag försöker rannsaka mig själv. Är det mig det är fel på?
Jag tänker att kanske ligger det någon sanning bakom
anklagelserna, trots allt.
Men hur jag än vänder och vrider på hur jag är, på vad jag
sagt, på
hur jag beter mig så hittar jag inte ett korn av sanning i
anklagelserna.
Men det hjälper inte.
Det gör lika förbannat ont på
insidan av min kropp iallafall.
Det här nya skär upp djupa, långa sår på min insida.
Sår som kanske kommer läka så småningom.
Men ärren efter alla skadorna kommer alltid finnas kvar inom mig.
Det är den svenska avundsjukan! Som drabbar många, men inte mig!!! Snygg bil du köpt, såg dig i den härom dagen. Ha en bra dag// FPB Lindesberg
SvaraRaderaHej "FPB"!
SvaraRaderaMen vem ÄR du?? Jag blir ju galet nyfiken!! Kan inte för mitt liv gissa vem du är. Har du dubbelnamn, men som typ: Frans-Preben eller Fia-Pia eller vem ÄR du!
Ja, den där jädra avundsjukan ja. Jag ska nog gå runt och fnulla på ett riktigt fett blogginlägg om just den. Måste bara svälja det ledsna och leta upp det sarkastiska och arga istället!
Men det KOMMER! Jag ska bara bida min tid lite!
Hej Hopp och stort TACK för att du läser!!!
Ja kan ju inte påstå att ja blir förvånad :/ å visst skulle ja va gla om plånkan växte iaf lite :) men va avis lr missunna nån annan nä men fyfan va lågt! Å ja tror inte att du ska fundera å rannsaka dej själv å vända å vrida för spelar ingen roll va du sagt lr gjort lr ens tänkt för vissa letar fel å snackisar. När nån nära blir väldigt sjuk lr går sta å dör å även när man fått penningar på fickan är då man får veta vem som är sina riktiga vänner dom står kvar mä samma kärlek i blicken. Du kommer säkert få sånna som vill bli tjenis helt plötsligt oxå. Håll dina vänner nära men fienden närmare :) Å vet va du själv tycker är rätt å fel så sommnar du tryggt å lycklig ägna inga tankar på bitterfitter! Kram på sej♥
SvaraRaderaHej du anonym!
SvaraRaderaJag kanske kan gissa vem just du är!
Det är bara du som skriver så roligt!
Så "fel" men ändå så rätt!
Om det är du som jag tänker på, så har
jag skrivit det till dig förut. Du skriver VÄLDIGT kul!
Jag blir alltid glad och lite full i skratt när jag läser
dina kommentarer! Rakt på sak och roligt! Fortsätt med det!
Kram på dig. Carola
Jorå d haru allt sagt å du vet nog vem ja är skriver lite galet men d bjur ja på kan nog uppfattas som lite kort å knäpp på grund av d men ja har kommit så pass långt i livet så ja bryr mej inte dom som känner mej vet hur ja är å att groder kommer ur munnen ibland lite tokrolig kanske d gör iaf mitt liv lite roligare.
RaderaMan förändras av pengar och klart ni oxå gjort det. Om man kanske inte haft pengar i överflöd utan kanske fått kläder till sina barn och nu kan köpa det man vill så gör man klart det. Folk kanske retar sig på det att du gärna berättar vad saker kostar, dem uppfattar det kanske som skryt. Vad vet jag. Så vare sig det är rätt el fel kanske man någon gång ska rannsaka sig själv, gäller alla med eller utan pengar. Viktigt att tänka på hur man haft det känner jag. Och skillnaden mellan folk som alltid haft pengar och nyrika, den är stor.
SvaraRaderaHej "Anonym".
SvaraRaderaNu trodde ju jag -om du läser lite noggrannare - att det var just rannsaka mig själv som jag gjorde.
Att folk retar sig på att jag skriver ut vad saker och ting kostar?
Jo men visst, så är det säkert.
Men för det första så kan de ju själva leta upp vad saker och ting kostar.
Och för det andra - och kanske viktigaste. Det går ju väldigt bra att inte
läsa vad jag skriver, ja det GÅR faktiskt att helt sluta öppna min blogg,
så slipper man ju det problemet i sitt liv. Att störa sig på mig menar jag!
Häpp! Tänk så enkla en del lösningar är ändå!
Förlåt kan inte låta bli å lägga mej i liiteee alla har sin vardag den förvaltar man på bästavis. Folk kommer alltid ha synpunkter å känner att man måste för att vara snäll å häva ur sej dom! När min flicka fick cancer vid 2år å 10 månader kändes d lite bittert å läsa folks statusar att nu är "Kurt" förkyld å hemma från dagis igen lr ungarna bråkar har ritat på tapeten då i början kände ja var glaa att dom kan bråka skrika rita lr vare va. Ta en mysdag mä förkylda barnet bygg en koja under vardagsrums bordet lr va tusan som helst! Sen sväljer man d å kämpar mä hull å hår i den vardan man helt plötsligt fått. Ingen tänker mer på nån annan än sitt eget braiga liv lr helvete. För då skulle man ju kanske inte gnälla till en som barnet är dödssjuk för om feber höstblåser å hosta om natten men i deras liv är det jobbigt hajar ni va ja menar? Man kan inte leva andras liv å tycka vissa saker är världsliga problem för just då i d ögonblicket äre hela värden för dom. Man är sej själv närmast har sin egen vardag å den får man förvalta som man vill glädjas åt några å ömma för vissa.
SvaraRaderaJa..svenska avundsjuka som sagt...DIREKT när någon har det bättre ska denne person ha ett fel enligt andra...felet är ATT SKRYTA! fast man inte sagt ett ända ord...tycker du ska leva precis som du gör...det är ju ditt liv...de är de andra som har problem inte du ;)
SvaraRaderaKram AnkiPe
Tråkigt att människor är missunnsamma och avundsjuka. Om de dessutom är dina vänner/bekanta borde de vara väldigt glada för din skull. Kram Tina
SvaraRaderaVissa människor sätter tyvärr sig själv i främsta rummet jämt och anser att deras vy på hur det kan vara är det som gäller. Är de singlar är det fel att ha en partner och tvärtom, sparkar på dem som inte lever samma miserabla liv som dem, för lite miserabelt måste det ändå vara när man har så mycket hat att lägga på andra
SvaraRaderaGalet, men så bor vi ju i Sverige i Janteland... alla lika... Herregud jag säger bara grattis, njut, unna, lyxa! Vi är friska, lyckliga och ska inte förklara oss.kram veronica
SvaraRaderaDu skriver så himla bra och du har så många kloka värderingar!! I stackars jantelandet Sverige är det faktiskt frivilligt att läsa en blogg så varför gör då vissa det? Ta inte åt dig och sträck på dig även om de fulla fickorna kanske tynger ner lite...:-))
SvaraRaderaDet är ett nöje för mig att läsa din galna blogg som avbrott i arbetet då och då.
Jag måste berätta när jag i mitten av juni stod inne i Hamrelius bokhandel på gågatan i Malmö för att köpa lite "semesterpocket".
Där stod jag och liksom dagdrömde ut på gatan efter läst någon intressant baksida och det var där jag kände igen dig....har aldrig träffat dig men kände igen ko kängerna och din ljuva lilla prinsessa som dansade framför dig. Jag hann tyvärr inte ut förrän du var borta men jag skrattade högt för mig själv åt situationen!!
Nästa gång ska jag vara snabbare.
Fortsätt precis som du är!!Efter semestern har jag lite att läsa ifatt också. ha det gott/Agnetha