Mäh. Jag Som Trodde Jag Var Bäst:

 

Ja, jag HAR slöja på mig. Och nej, jag berättar INTE varför. 

Jag gör ju så mycket galna grejer. Och det här var en av dem.

Foto: Exhibibild/Yvonne Rambring

Ni vet hur man ibland har en känsla 

av att man är bra på vissa saker. 

Ja, kanske till och med snäppet bättre än andra. 

Så har jag alltid tänkt om mig själv och matlagning. 

Jag har liksom haft nån slags känsla av att jag är en 

rackare på att svänga ihop smarriga rätter och trerätters 

middagar sådär utan problem.

Så börjar man umgås med nya vänner. 

Nya vänner som man träffar lite överallt. 

Och så blir man så förvånad, ja nästan lite paff 

när man inser hur fel man haft. Från att ha varit 

i sina egna tankar i alla fall duktig på matlagning 

så är man helt plötsligt en medelmåtta. 

Ja, för att inte säga en vanlig kökspiga och kanske 

till och med sämre än så ibland. Så blir jag så förvånad 

och till och med tycker jag att det är lite bra.

Jahaja.

Där fick jag så jag landade på jorden liksom.

Så tycker jag det är härligt att få smaka på en

massa smarriga saker och rätter som känns helt nya.

Så inser jag hur nyttigt det är att träffa nya människor.

Så inser jag hur priviligerad jag är som har möjlighet att
få träffa alla dessa nya som lagar alla dessa goda rätter.

Som ger mig en liten gnutta mer självinsikt.

Vad vore livet utan vänner?

Vad vore livet utan andra människor?

Vad vore livet utan förmåga till lite självinsikt?