Imorse Hände Det. IGEN:

 

Haha! Hämnden är ljuv. Så pass dig du!

Tomas kommer in till sin 

sovande fru i sovrummet. 

I svinottan dundrar han runt där och låter högt. 

Glad som en lärka och pigg som en mört är han. 

Jag ids inte ens svara när han babblar på. Jag bara 

vänder bakdelen till och grymtar något ohörbart och surt.

Sen då när Ers Majestät – jag alltså, har behagat glida ur sängen 

så går jag in till den där osunt pigga dåren som sitter på kontoret 

och ollar sig med sina papper.

-         Hur länge har vi varit gifta?!! frågar jag honom med surminen på.

-         Ja, serru i en herrans massa år. Typ 20, säger han glatt.

-         Ja JUST DET! svarar jag.

-         Och ändå, fortsätter jag gorma åt honom, ÄNDÅ har du inte fattat nåt. Att prata med din fru förre typ 16.00 på dagen är förenat med livsfara!

Han bara flinar lite åt mig och min morgonsura vildhet. 

Då blir jag ju liksom ännu surare!! 

När allt mitt morgonilskna inte har önskad effekt.

Men ikväll ni! 

Ikväll minsann!

Då ska ha få igen. 

När han ligger där på soffan och har betongkepsen på huvet.