Hur Svårt Kan Det Vara?:

Jag ger mig på allt. 

Med hull och hår och med en helt orädd 
känsla i kroppen kastar jag mig in i saker. 

Alltid med samma attityd:
- Hur svårt kan det vara? 

Ibland går det käpprätt åt skogen. 
Men förvånansvärt ofta så går det bättre än jag trott. 
Eller ja, i mina tankar så är ju allt skitenkelt och såklart 
helt löjligt simpelt genomförbart. 

Som när jag sökte jobb på en reklambyrå i Oslo. 
Jag hade aldrig i hela mitt liv satt min fot på en reklambyrå innan. 

Men:
- Hur svårt kan det vara?
 
Och häpp!
Jag fick jobbet och jag jobbade där i två år.  
Och det gick ju finfint!
 
Eller när jag tänkte att jag skulle ta lite inredningsreportage ensam. 
Herregud liksom, det är väl bara att lära sig trycka på några knappar 
och snurra på några rattar på kameran.

För:
-Hur svårt kan det vara?

Fast med just det så får jag erkänna att det var svårare 
än jag kunde föreställa mig. Fotografera kan alla, men 
fota snyggt är en annan sak. Sen är det ju så pisstråkigt 
att jobba själv också, så nä just det la jag ner.



Men ni fattar tänket, va?


Ibland hade det ju inte skadat om jag tänkte efter lite innan!
Ibland hade det ju inte skadat med lite självrannsakan heller!
Ibland hade det ju inte skadat med vanligt sunt bondförnuft!