De nya ägarna till huset köpte
allt!
Från vräkiga soffor, stora
köpmansdiskar, antika mattor och gamla
köksbord till trädgårdsmöbler,
ytterkrukor, kaffebryggare, osthyvlar,
prydnadskuddar, åkgräsklippare, lampor
och diverse dekorationer.
Rubb och stubb. Det är helt galet.
Beloppet är så högt så jag får
dåndimpen.
De nya ägarna ville köpa:
”Fingertoppskänslan
som frun i huset skapat”.
Frun i huset!? Det finns väl
ingen fru i huset.
Eller jaha, de menar kanske mig.
Jag tänker ta mig sjutton inte
jobba en enda dag till det här året.
Nää, och inte en enda dag nästa
år heller. Kanske inte ens året därpå.
Jag kommer ju antagligen inte
kunna hålla mig från att hitta på något.
Jag tror det blir tråkigt att bara
njuta i längden. Men bara känslan av
att kunna drälla runt i tillvaron lite hur
som helst. Det händer ju bara inte.
Eller jo, det gör ju faktiskt det! Det är
helt surrealistiskt och galet alltihop.
Så här står vi nu.
En hel familj
med tandborsten i ena bakfickan och passet i den andra, typ.
Det är ju inte klokt vad några
besök på lite auktioner, ett och annat
Blocketinköp, en snabbis in på Fina
Inredningsbutiken och lite annat
rassel och blingbling kan inbringa.
Jag är fortfarande helt häpen.
Folk är inte kloka. Juh.
Sånt här händer ju bara inte.
Men
ja jäklars ibland gör det visst det.
Så nu ska jag bara gå runt med
min fingertoppskänsla.
Och…och ja, fingertopsa lite!
Låter helt underbart ! Det är du värd ! Njut !
SvaraRaderakramar Bettan