ICA-kort såklart! |
Jag var och handlade på
mataffären.
På det alldeles vanliga ICA.
Framme vid kassan står en
ung kvinna före mig.
Säkert minst 15 år yngre. En
sån där präktig sak som
gör allt rätt. Allt sånt som
jag gör fel. Alltid gör jag fel.
Den präktiga hon lägger upp
alla sina varor, då menar jag
verkligen ALLA sina varor
med streckkoden åt rätt håll.
Hon vänder och vrider och
lägger lugnt och sansat upp
dem i en fin rad på bandet.
Sen betalar hon med diverse
utklippta kuponger hit och
dit.
Vem i hela friden har ens
tid att sitta och
klippa och klistra med några
kuponger?
Sen har hon ju förstås
ICA-kort också. Såklart.
Så att hon får alla
extraerbjudanden som ingår.
Sen då?
Ja, sen kommer jag.
Jag måste vara kunden från
Helfvetet
efter en sådan
präktighetsminister.
Jag fullkomligt öser upp
mina prylar i en enda hög
och i en enda röra. Några
streckkoder hittar jag aldrig.
Jag har ju förstås inte en
enda
kupong att stoltsera med
heller.
Var sjutton HITTAR folk de
däringa kupongerna?
Och när får de tid att sitta
och klippa med dem?
Jag fattar ingenting.
Sen har jag faktiskt
ICA-kort jag också. Jojomänsan.
Jag är ju inte helt kort i
bollen inte, om ni nu trodde det.
Fast jag har ju aldrig det
där kortet MED mig.
Jag vet inte ens var jag HAR
det där kortet någonstans.
Ibland har jag försökt sagt
det till kassörskan, att jag har
VISST ett sånt där rosa
kort. Hemma.
Det hjälper aldrig.
Jaja, sen ska jag och den
präktiga plocka i våra varor.
Jag sneglar lite åt hennes
håll. Hon har inte tagit några påsar.
Haha!
Det har hon minsann glömt. Tjohoo,
tänker jag med viss tillfredsställelse.
Hon är inte en så himla
Fröken Duktig hon heller.
Minsann har inte solen också
fläckar, tänker jag triumferande.
Men vad tror ni händer?
Va?!
Jag har aldrig sett på
maken.
Hon fiskar upp MEDHAVDA
påsar!
O-C-H en medhavd kylväska
där hon
noggrant stuvar ner alla
sina frysvaror!
Jamen hur orkar folk?
Jag lommar slokörad
därifrån.
Säkert kan den präktiga både
baka, mangla lakan,
knyppla servetter och virka
trosor också. Bah!
Åh herregud, känner igen typen!! Man blir provocerad samtidigt och vill skrika "Pitt" och göra andra obehärskade barnsliga saker rent instinktivt! Å andra sidan önskar man att man hade åtminstone ett litet drag av ordningsamhet och präktighet! Eller,,,
SvaraRaderaHihi! Ja, eller hur! Visst får man lust att vara gränslös och obehärskad när såna där präktiga dyker upp. Och, jo visst önskar man att man ibland hade ett litet drag av det där präktiga....Fast nä, jag tror att de har ett pisstråkigt liv. Jamen du vet, handlar på en speciell dag, tvättar på en annan, städar på en tredje och har sex på lördagskvällar kl 22. Shit, man kan ju lika gärna boka in sig på Hemmet och sen självdö liksom!!
SvaraRaderaNästa gång ska jag skrika: -Pitt! (Eller iallafall viska det!).