tisdag 19 november 2013

KonsekvensPedagogik:


Vilken respons på gårdagens inlägg!
Besöksräknaren slog alla rekord igår.  

Många har hört av sig till mig på olika sätt. 
I mejl, personliga meddelanden, telefonsamtal 
och på annat sätt. Det här berör uppenbarligen!


Jag var rädd för att ni skulle vara 
upprörda för att jag skrev om det förbjudna: 

Att man blir jävligt trött på sina ohängda ungar. 

Men vet ni vad?:
Alla, alla, alla säger samma sak.
Våra ungar har tagit över våra liv. 
Och nu är det NOG!

De flesta knyter handen i byxfickan och tror att det bara är dem själva 
som har det såhär. Att jag är modig. Att jag satte ord på deras egna tankar. 
Jag fick en del alldeles extra bra tips som jag delar med mig av här. 

Jag vill att ni ska läsa en mejlkonversation jag 
hade sent igår kväll med en mycket god vän till mig.
Jag har tagit mig friheten att ändra lite i texten så att du
som skrev inte ska bli igenkänd. Men det här är konkreta 
råd från en mycket klok kvinna. Jag kan lova er att hemma 
hos oss är det nya regler. Jävligt nya regler. Jag ska skaffa 
mig hård hud och extra bra öronproppar. För det kommer bli 
protester. Men gissa om jag är redo för en rejäl fight.
Det här är konversationen. Min förhoppning är att fler tar dessa ord till sig.

Brevskrivaren: 
Hej! 
Jag tycker du ska ta tillbaka kontrollen som vuxen. De är barn och du är vuxen. De behöver lära sig att det är ni vuxna som ordnar tak över huvudet åt dem och ger dem alla fördelar de faktiskt har. En vuxen får jobba rätt hårt för att få sin lön varje månad! Jag skulle omgående dra in barnbidrag, bankkort, fickpengar mm. Resor till Malmö är ingen mänsklig rättighet även om föräldrarna har flyttat!            
När de sen förstått budskapet, låt dem då böla och gapa och skrika. Men ekonomiskt bidrag och att köpa kläder och smink mm, det är det slut på tills du ser ett ändrat beteende. Den dagen de visar respekt och hänsyn mot dig och resten av familjen, kan reglerna se annorlunda ut.  
Jag lovar dig att ekonomin gör underverk att dra in. Börjar de då med hot om att dra, så säg bara:
- Varsågod,  jag ringer polisen så kör de hem dig igen, eller de kör dig till ett fosterhem om du tror det är roligare! Ta kommandot Carola! Du gör dem ingen tjänst genom att du bölar och blir svag! Ta i med hårdhandskarna genom ekonomin till att börja med!

Carola:
Jag är så slut så jag gråter lite när jag läser dina ord. Allt är så självklart när jag ser vad du tycker. Jag skulle önska att jag fick en sådan här verbal spark i baken oftare. Tack! Tomas och jag har läst det bägge två.
Vi har till och med kollat in olika internatskolor som alternativ. Lundsberg med deras metoder skulle vara bra. Har även kollat Grenna Riksinternat. Vi är sugna. Men du, verkligen TACK för dina ord! Jag tar gärna en sådan här verbal spark i baken med jämna mellanrum! När man är så slutkörd är det svårt att se allt klart.
TACK TACK TACK.

Brevskrivaren:
Ja jag hoppas du inte tar illa upp, för det är bara av välvilja och för att du ska må bra! Ens älskade ungar måste lära sig "veta hut" ibland! Och tro mig, det som svider mest är pengar. Så dra i handbromsen, du bestämmer reglerna så länge de förväntar sig att bo kvar hemma.

Carola:
Skulle ALDRIG ta illa upp. Du säger sanningen. Det du skrev är så självklart. Vi har bara varit blinda. Men nu!

Brevskrivaren:
Ja jag tror det är bra för alla parter (alla klarar inte ärlighet, men det är en stor mognad att klara det).
Konsekvenspedagogik funkar på de flesta. Det är tydligt, det gäller bara att ni inte ger er när ni bestämt något, då kommer ni snart att vara chef över era liv igen.


4 kommentarer:

  1. Och så klart skulle jag läst detta innan jag kommenterade förra inlägget, är ju precis så jag menade. Har testat och lyckats. Än en gång lycka till och blir du ledsen, gå in på toa och gråt. Barn som säger mindre trevliga saker är oftast trygga i sitt hem, något att ta med sig.

    SvaraRadera
  2. Jag ska också dra hårt i handbromsen !!!!

    SvaraRadera
  3. Här är en till som ska dra rejält i handbromsen! Tack för att du delar med dig och lycka till!

    SvaraRadera
  4. Håller helt och hållet med din vän i mailkonversationen, Vi måste lära oss vara föräldrar
    ta ansvar sätta gränser och förstå att man inte alltid kan vara en tivoliföräldrer som ska göra sina barn glad och nöjda för tyvärr så funkar inte livet så när de blir äldre......
    Vet också att det inte är lätt efter 3 egna tonårsbarn och nu 2 bonusbarn och ytterligare 1 egen på väg in i tonåren.... men jag var odräglig själv som tonåring så någon tycker väl att jag behöver lära mig lite :) kram

    SvaraRadera